
Den Europeiska centralbanken, ECB, beslutade på torsdagen att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Beslutet kommer i ett läge där flera ekonomiska indikatorer pekar på en avmattning i euroområdets ekonomi samtidigt som flera viktiga råvaror har fallit tillbaka från årets toppnivåer.
ECB ordförande Christine Lagarde motiverade beslutet med att inflationen fortfarande ligger över centralbankens mål på två procent. Samtidigt bedömer flera ekonomer att det senaste inflationsuppsvinget kan vara på väg att tappa kraft.
– Flera av de faktorer som tidigare drev upp inflationen utvecklas inte längre i samma riktning, skriver Jens Schjerning, chefsekonom vid det danska rådgivningsföretaget Agrocura, i en marknadskommentar.
Gödsel- och råvarupriser har fallit tillbaka
När konflikten i Mellanöstern trappades upp tidigare under året steg priserna på energi och flera råvaror kraftigt. Marknaden oroade sig för störningar i olje- och gasleveranserna, vilket riskerade att öka kostnaderna för både företag och konsumenter.
Sedan dess har utvecklingen blivit mer dämpad. Ett tydligt exempel är ureapriset, som är en viktig indikator för kvävegödselmarknaden. Efter en kortvarig uppgång i samband med den geopolitiska oron har priset åter sjunkit och handlas nu under nivån som rådde när konflikten började påverka marknaderna.
Även flera jordbruksråvaror har pressats tillbaka under våren. Goda odlingsförhållanden på norra halvklotet har bidragit till att minska oron för bristsituationer och därmed dämpat prisutvecklingen.
För lantbruket är utvecklingen betydelsefull eftersom gödselpriser historiskt har haft en stark koppling till energikostnaderna. Lägre eller stabila priser på energi och insatsvaror minskar risken för ett nytt kostnadsdrivet inflationstryck.
Inflationsriskerna har minskat
Under inflationskrisen 2022 var energi den främsta drivkraften bakom de snabbt stigande konsumentpriserna. Högre kostnader för olja, gas och el spreds vidare till livsmedel, transporter och andra delar av ekonomin.
I dag ser situationen annorlunda ut. Trots att inflationen fortfarande ligger över ECB mål har flera av de råvaror som tidigare drev prisuppgångarna utvecklats betydligt svagare under senare månader.
Det minskar risken för att Europa ska drabbas av ett nytt inflationschock liknande den som uppstod 2022. Samtidigt ställs centralbankerna inför en svår balansgång mellan att bekämpa inflation och att undvika att förvärra en redan svag konjunktur.
Euroområdets ekonomi visar svaghetstecken
Tillväxten i euroområdet fortsätter att utvecklas svagt. BNP för årets första kvartal har reviderats ned till minus 0,2 procent, samtidigt som flera indikatorer pekar på fortsatt låg aktivitet inom industrin.
Företag rapporterar om svag efterfrågan och hushållen håller tillbaka större investeringar och inköp. Utvecklingen står i kontrast till USA, där ekonomin hittills visat större motståndskraft och arbetsmarknaden fortsatt är stark.
Europa är dessutom mer beroende av importerad energi än USA, vilket gör ekonomin mer känslig för geopolitiska konflikter och stigande energipriser.
Begränsat genomslag på svenska räntor
Sverige står utanför eurosamarbetet och Riksbanken styr därför penningpolitiken självständigt. ECB räntehöjning påverkar dock svenska marknadsräntor, finansieringskostnader och växelkursen.
En högre ränta i euroområdet kan bidra till att stärka euron mot kronan. Det skulle i sin tur kunna göra importerade varor dyrare i Sverige och därmed ge ett visst uppåtriktat inflationstryck.
Riksbanken har hittills valt att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Bankens senaste prognos pekar på att räntan väntas ligga kvar på ungefär dagens nivå under 2026 och därefter stiga gradvis under de kommande åren.
Samtidigt har inflationen i Sverige utvecklats svagare än väntat under våren, vilket talar för att Riksbanken inte behöver följa ECB räntehöjning på kort sikt. Flera bedömare menar dock att utvecklingen i Mellanöstern och energimarknaderna fortsatt utgör en viktig osäkerhetsfaktor för både svensk och europeisk ekonomi.
Eftersläpning
För svenskt lantbruk innebär den senaste utvecklingen att fokus fortsatt ligger på hur energi-, gödsel- och råvarupriserna utvecklas under resten av året. Om de nuvarande prisnivåerna består kan kostnadstrycket på jordbruksföretagen bli betydligt mindre än vad många befarade tidigare under våren. Priset på gödsel och drivmedel är dock betydligt större i dag jämfört med före krisen i Mellanöstern och vad gäller gödsel har detta ännu inte fått full effekt då många lantbrukare köpt gödsel till denna säsong i vintras, före prisrusningen.
Står sig nuvarande kostnadsläge innebär det att först till 2027 slår det fullt igenom i växtodlingskalkylen.