Idag presenterade regeringen den energipolitiska inriktningspropositionen med syftet att staka fram den långsiktiga inriktningen för den svenska energipolitiken.
– Att regeringen nu omfamnar bioekonomins möjligheter i den gröna omställningen är ett enormt styrkebesked för LRF och våra medlemmar, säger Pernilla Winnhed, chef för näringspolitik och företagande på Lantbrukarnas Riksförbund.
Det är en bred proposition som läggs fram av regeringen med ambitionen om att säkra en trygg en energiförsörjning och effektiv klimatomställning. Ett av områdena som får stort fokus är vikten av en konkurrenskraftig bioekonomi och bioenergins betydelse för landets energiförsörjning och försörjningstrygghet.
– Det är oerhört viktigt att regeringen lyfter de fossilfria bränslena och bioekonomin. Det är två avgörande komponenter för att möjliggöra lantbrukets gröna omställning, säger Pernilla Winnhed.
Under presskonferensen var budskapet att regeringen kommer arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel med målet att alla fordon i Sverige ska sluta använda fossila bränslen. Lantbrukarnas Riksförbund har under lång tid fört argumentet att elektrifieringen inte är en universallösning för den gröna omställningen för alla sektorer.
– Vi har tidigare varit oroade över hur regeringen uttryckt sig kring elektrifieringen då den inte är ett fullgott instrument för lantbrukets gröna omställning. Våra arbetsmaskiner drivs idag i mångt och mycket av förbränningsmotorer vi har varken tekniken eller infrastrukturen tillgänglig för att ställa om till eldrift i närtid. Budskapet från regeringen är nu mer balanserat utifrån den verklighet som våra medlemmar verkar inom och ett positivt besked för våra medlemmar som bidrar energiproduktionen av bioenergi.
Nu behöver regeringen skyndsamt göra verkstad av sin politik i form av tydliga besked och satsningar i ny teknik för att öka investeringstakten inom bioenergi. Enligt LRFs beräkningar kan Sveriges lantbrukare, med rätt politiska förutsättningar, producera ytterligare 50 terawattimmar energi redan 2030, framför allt bioenergi. Det är lika många terawattimmar som den svenska kärnkraften bidrar med under ett år.
– Våra medlemmar har god möjlighet att bidra till Sveriges största energislag. Men i takt med en minskad reduktionsplikten har vi sett en långsammare investeringstakt i kapacitet och ny teknik för bioenergiproduktion. Om detta ska fungera så måste regeringen hålla sitt ord vad gällande utbyggnad och ny teknik, avslutar Pernilla Winnhed.
