Kriget i Persiska viken har skickat upp oljepriset kraftigt, men historiskt har liknande oljechocker ofta följts av snabbt fallande priser när produktionen återhämtar sig och marknaden går från underskott till överutbud.
Kriget mellan Israel, USA och Iran har på kort tid skakat om energimarknaden. När spänningarna kring Hormuzsundet ökade steg Brentoljan från omkring 60 dollar till över 100 dollar per fat. Samtidigt har cirka 20 procent av världens oljeexport påverkats när transporterna genom sundet störts. Men trots den akuta prisuppgången finns det bedömare som menar att marknaden snarare kan stå inför ett framtida överutbud än en långvarig bristsituation. Historiskt har oljepriset ofta stigit snabbt vid konflikter för att sedan falla tillbaka när andra producenter ökar produktionen och efterfrågan bromsar in. OPEC+ har under flera år försökt hålla tillbaka oljeutbudet för att stötta priserna, men haft svårt att fullt ut lyckas. Nu innebär kriget i praktiken att delar av det bortfall som kartellen tidigare försökt skapa genom produktionsbegränsningar uppstår av geopolitiska skäl i stället. Samtidigt sitter Saudiarabien och flera Gulfstater på betydande reservkapacitet som snabbt kan sättas in när situationen stabiliseras. Höga energipriser driver dessutom på investeringar i energieffektivisering, alternativa drivmedel och elproduktion från andra energikällor. För lantbruket märks utvecklingen direkt genom högre diesel-, gödsel- och transportkostnader, men risken för en faktisk global oljebrist bedöms fortfarande som begränsad så länge större producenter kan öka exporten och världsekonomin fortsätter att växa i lugnare takt.
