För att ge ytterligare stöd till konjunkturen och stabilisera inflationen vid målet på sikt har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedöms styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.
Världsekonomin präglas fortsatt av geopolitiska spänningar och den osäkerhet som de medför för både företag och hushåll. Men de globala tillväxtutsikterna står sig i stora drag.
I Sverige var inflationen fortsatt förhöjd i augusti. Men exklusive energi minskade inflationen något och närmade sig den tidigare prognosen. Ny information har gett ytterligare trygghet i bedömningen att den höga inflationen är övergående; till exempel har företagens prisplaner sjunkit och kronan stärkts. Men Riksbanken följer utvecklingen noga. Regeringens aviserade skattesänkningar dämpar inflationen tillfälligt nästa år men bedöms inte påverka inflationstrycket i någon större utsträckning.
Förutsättningarna för en starkare konjunktur framöver kvarstår och det finns vissa tecken på att de har förbättrats den senaste tiden. Tillväxten har dock varit svag under en längre tid, och tidpunkten för den förväntade återhämtningen har succesivt skjutits fram. Vändningen på arbetsmarknaden ser också ut att dröja längre än väntat.
För att ge ytterligare stöd till återhämtningen och stabilisera inflationen vid målet på sikt har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.
Men inflations- och konjunkturutsikterna är osäkra och det finns faktorer som kan leda till en annan utformning av penningpolitiken framöver. Osäkerheten kring hur länge inflationen kommer att vara förhöjd har minskat men kvarstår i viss mån. Det finns även osäkerhet kring hushållens sparbeteende och hur regeringens aviserade skattesänkningar kommer att påverka konjunkturen och inflationen. Geopolitiska konflikter, oförutsägbarheten i den amerikanska handelspolitiken och svaga statsfinanser i flera länder fortsätter samtidigt att prägla riskbilden i omvärlden.
