Antalet timmar med negativa elpriser i Sverige i år har fördubblats jämfört med 2023. Orsaken är den kraftiga utbyggnaden av solkraft i Europa. Det gynnar konsumenter, men kan på sikt påverka producenternas investeringsvilja.
Under de första fem månaderna i år har Sverige haft 668 timmar med negativt elpris, att jämföra med 310 timmar totalt i fjol. Och trenden lär fortsätta.
– Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige. När den tyska elproduktionen under soliga perioder överstiger förbrukningen skapas minuspriser, som spiller över på oss i norr, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Störst påverkan på elpriset har solkraften på eftermiddagen mellan 12.00 och 17.00 när solen är som starkast, samtidigt som efterfrågan på el är som lägst. Fenomenet kallas ”duck curve” eller ankkurva i elbranschen, på grund av att en ritad graf över timpriserna på el under ett dygn kan liknas vid en sittande anka.
Gynnar konsumenter – drabbar producenter
Att antalet minustimmar ständigt ökar gynnar konsumenter med timprisavtal, som kan styra sin elanvändning och till exempel ladda elbilen under de billigaste timmarna. Utvecklingen för dock även med sig vissa risker.
– På kort sikt gynnas konsumenter med timprisavtal av de negativa elpriserna. Men samtidigt innebär trenden att producenterna får lägre ersättning, vilket ger minskad investeringsvilja. På sikt kan effekten bli att den viktiga utbyggnaden av förnybara energikällor bromsas och att elektrifieringen av samhället klingar av, säger Johan Sigvardsson.
Flest minustimmar i syd
Elområde 4 i södra Sverige, med starkast koppling till kontinenten, har hittills i år haft flest minustimmar. Priset har varit negativt under 171 timmar fram till 31 maj i år, jämfört med 33 motsvarande period i fjol.
För övriga elområden är motsvarande siffror 164 timmar (89 i fjol) för elområde SE3, 166 timmar (94) för SE2 och 167 timmar (94) för SE1.
