Antalet konkurser har ökat rejält de senaste åren och det är inte mycket som tyder på att det minskar inom kort. Många företag fick uppskov med skatten under pandemin och Skatteverket har fortfarande stora belopp att driva in.
Detta innebär att det fortfarande finns en stor mängd företag som inte klarar sin likviditet när dessa skatteuppskov måste betalas in. Likviditetsbrist är den i särklass vanligaste orsaken till konkurser.
I en tid med många konkurser gäller det att som fordringsägare, det vill säga en borgenär, ha koll på vilka regler som gäller. Här har Lantbruksnytt tagit hjälp av en konkursförvaltare på Amber Advokater i Hässleholm för att reda ut begreppen.
Banken sitter säkert
I de flesta fall är det en bank som står med de prioriterade fordringarna på en privatperson med enskild firma eller ett bolag, denna kallad gäldenär. Detta kan vara genom pantbrev i fastigheter eller företagsinteckningar. Banker brukar inte agera förrän den dag låntagaren inte längre betalar räntan, då det många gånger går att förhandla bort den planerade amorteringen under en period. Detta beror på att banken känner sig trygg med de säkerheter de har för krediterna.
Efter bankerna med säkerhet, som huvudregel, kommer alla andra fordringsägare med samma prioritering. Finns inga avtalade säkerheter är alla leverantörer av varor och tjänster likställda med statens skattefordringar och fastighetsägares fordringar för hyror och arrenden.
Det normala när ett företag inte betalar sina fakturor är påminnelser från fordringsägarna och eventuellt vänder man sig till Kronofogden för att få hjälp.
Men blir det ingen utdelning via dessa alternativ brukar det stanna där. Borgenärer är ofta försiktiga då de misstänker att de ändå inte får något vid en konkurs.
Men det kan vara helt fel väg att gå
Genom att agera snabbt är möjligheterna ofta större att få betalt via konkursboet jämfört med att låta tiden gå. Det finns nämligen två som kan gå till tingsrätten för att begära om konkurs; en borgenär med förfallna fordringar eller den enskilda näringsidkaren alternativt företrädare för ett bolag.
Går man till tingsrätten för att ansöka om konkurs i eget ärende sker det direkt. Om en borgenär ansöker om att någon annan ska gå i konkurs prövas frågan vid ett sammanträde i tingsrätten om inte gäldenären medger konkursansökan.
Bevaka dina intressen
Oavsett vem som ansöker om konkurs och denna går igenom tar en konkursförvaltare över verksamheten. Konkursförvaltarens uppgift är att avveckla (sälja) gäldenärens tillgångar och fördela pengarna till borgenärerna.
Som borgenär i en konkurs är det lätt hänt att man inte engagerar sig vidare, men det är av största vikt då regelverket är invecklat och vad man får ut ur en konkurs hänger mycket på en själv. Även om det finns ett regelverk är konkursförvaltare inte mer än människor och med många konkurser är dessa firmor hårt belastade. En viktig parameter är nämligen vid vilket datum ett bolag hamnat på obestånd, och där kan gränsdragningen bli till borgenärens eller styrelseledamotens fördel.
Reglerna
När en privatperson med eller utan enskild firma går i konkurs är denne ansvarig för alla skulder och de borgenärer som inte fått betalt kan stå i kö och få utdelning för sina fordringar under lång tid framåt då Kronofogdemyndigheten hela tiden gör utmätningar. Men när kronofogden gör utmätning så fördelas det utmätta beloppet bara på de fordringsägare som har ansökt om utmätning. En borgenär måste alltså ha ett krav registrerat hos kronofogden för att få vara med och dela på de pengar som kronofogden utmäter.
När ett bolag går i konkurs är det lite lurigare.
När konkursen är avslutad upphör bolaget att existera och det går då inte att kräva betalt för fordran av någon annan. I vissa fall kan dock bolagets styrelseledamöter bli skyldiga att personligen ansvara för vissa av bolagets skulder.
När det finns skäl att anta att ett bolag har förbrukat mer än halva det registrerade aktiekapitalet är ledningen förpliktigad att upprätta en kontrollbalansräkning som ska läggas fram på en bolagsstämma. Om detta inte görs kan styrelseledamöterna bli personligen ansvariga för de skulder som uppkommer efter att kontrollbalansräkningen borde ha varit gjord.
Kontrollbalansräkning
Om en kontrollbalansräkning görs och den utvisar att mer än halva det registrerade aktiekapitalet är förbrukat har bolaget åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet fullt ut. En ny kontrollbalansräkning ska då upprättas och läggas fram på stämma. Om den nya kontrollbalansräkningen inte visar att aktiekapitalet är återställt ska bolaget träda i likvidation. Görs inte någon andra kontrollbalansräkning eller om beslut om likvidation inte fattas trots att aktiekapitalet inte är helt återställt kan styrelseledamöterna bli personligen ansvariga för de skulder som uppkommer efter utgången av åttamånadersperioden.
Det är dock ovanligt att mindre företag som kommer på obestånd upprättar en kontrollbalansräkning utan de kör på fram till ledningen själva eller någon borgenär begär om konkurs.
Då är det konkursförvaltarens uppgift att utreda när i tiden en kontrollbalansräkning borde ha upprättats och sätta ett datum för det.
Eget ansvar att få betalt
Detta datum kan i många fall vara långt innan konkursen, ibland flera år och därmed är många gånger i stort sett alla skulder i konkursboet styrelsens ansvar. Därför är det mycket viktigt att borgenärerna tar reda på detta datum och därmed vet om möjligheten finns att driva fordran vidare mot styrelsemedlemmar. Att så sker är mycket ovanligt, men fullt möjligt.
Det är konkursförvaltaren som utreder när i tiden som kontrollbalansräkning borde ha upprättats, men det är borgenärerna som själva måste kräva betalning av styrelseledamöterna. Det är inget som varken konkursförvaltare eller myndigheter informerar om.
Återvinning
Det är inte ovanligt att en privatperson eller person med en enskild firma överlåter egendom till närstående en tid innan konkurs för att rädda kvar fastighet eller annan tillgång inom familjen.
Om en gäldenär kort tid före en konkurs avyttrar en tillgång till ett pris långt under marknadsvärdet innebär det ju att det kommer finnas mindre belopp i konkursboet och därmed mindre chans för borgenärer att få betalt för sina fordringar.
Detta är inte tillåtet och kan leda till återvinning. Även andra otillbörliga transaktioner som sker före en konkurs kan återvinnas av konkursförvaltaren. Det är i första hand konkursförvaltaren som begär återvinning.
Det är även konkursförvaltarens uppgift att undersöka om det förekommit brott inför och i en konkurs, men även här kan det brista.
Därför är det lämpligt att borgenärer har koll på sina gäldenärer. Följer deras förehavanden och uppmärksammar eventuell konkursförvaltare på situationen, så man inte tappar pengar man har rätt till.
En återvinningsbar transaktion är inte nödvändigtvis brottslig. Tidsfristen för återvinning varierar beroende på vilken transaktion det är och vem som är mottagare. Det är längre tidsfrist när överlåtelse skett till närstående.
Myndigheternas ansvar
Av de statliga myndigheterna är det enbart Skatteverket som kan begära ett företag eller en person i konkurs. Kronofogdens uppgift är huvudsakligen att företräda de borgenärer som har ansökt om utmätning hos kronofogden och i det fall det inte finns några utmätbara tillgångar kammar de noll. Det kan ju vara en bank som sitter i framsätet med pantbrev eller en leverantör som har ägarrättsförbehåll i en maskin eller produkt. Då kan Kronofogden inte utmäta.
Men om ett bolag inte lämnat in sin årsredovisning senast elva månader efter det att det senaste bokslutsåret tog slut kan, inte skall, Bolagsverket begära tvångslikvidation av bolaget.
Ta hjälp av offentliga uppgifter
På sajten Allabolag är det kostnadsfritt att söka på ett bolag via organisationsnummer eller namn. Där visas sammandrag av årsredovisningarna och bolagets eget kapital. Där är det enkelt att se om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Viktiga uppgifter både när man bevakar en fordran eller ska ge en kredit i form av levererad vara eller tjänst som ska betalas mot faktura senare. Där ser man även om ett bolag är försenad med årsredovisningen, ofta en varningsflagga, eller om bolaget är i konkurs.
För att se betalningsanmärkningar finns även en massa tjänster på internet, men dessa kostar pengar. Men det är kostnadsfritt att ringa till Kronofogdemyndigheten och begära ett utdrag på en privatperson, enskild näringsidkare eller ett bolag.
