Snittpriset på el för höstmånaderna oktober till december väntas landa på en bit över en krona per kilowattimme. Det är mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025, och mer än tre gånger mer än 2024 års prisnivå.
Bakom de höga priserna ligger den pågående konflikten i Hormuzsundet kombinerat med låga vattennivåer. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.
Situationen i Hormuzsundet gör att Europas gaslager nu ligger på den lägsta nivån sedan 2013. Som en konsekvens har gaspriserna på kontinenten dubblerats sedan den första juli i år. Samtidigt är underskottet i den hydrologiska balansen i Norden fortfarande 17 TWh efter en snöfattig vinter och en vår och sommar utan extra nederbörd, vilket gör oss mer sårbara för stigande priser.
– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern. Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, säger Johan Sigvardsson på Bixia.
Dubbelt så dyrt som 2025
Elpriserna ser inte ut att sjunka i närtid, snarare tvärtom. Med hösten kommer kallare temperaturer och ett ökat uppvärmningsbehov vilket ökar efterfrågan. När utbudet som i år är kraftigt begränsat, leder det till stigande priser. För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.
Precis som tidigare år är det SE4 som drabbas hårdast med ett höstsnitt på runt 1,40 kronor, i SE1 och SE2 landar priset på knappt 70 öre, betydligt billigare men mer än dubbelt så dyrt som 2025.
Milda temperaturer och mycket nederbörd kan lindra
Årets priser närmar sig krisåret 2022 då snittet för höstmånaderna låg på 1,50 kronor per kilowattimme. Något som dock talar emot ett nytt prisrekord är den pågående super-El Niño som sannolikt kommer påverka väderförutsättningarna fram till i februari 2027 och bidra till mildare temperaturer än normalt.
– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Johan Sigvardsson.
Även en regnig höst och snörik vinter kan ge sjunkande elpriser då det ger vattenkraftsproducenterna en garanti att vattenmagasinen kommer att fyllas på när det blir vår och snön smälter.
– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.
